(bilden ska föreställa en Jabba the Hutt-version av mig som softar järnet- gick halvbra!)
Impulsinlägg. (titeln är även en liten hint åt något spännande som komma skall!)
Har varit så spänd i kroppen på sistone, och har reflekterat mycket över vila och vilja, som jag är övertygad om att de går hand i hand så där glatt och hoppsar. Dessvärre har inte vila varit min styrka här i livet, men denna vinter har krävt det av mig. Hade jag inte dragit mig tillbaka som björnen i grotten, eller snoppen under en av mina kallduschar, så hade jag nog inte orkat hålla mig nykter så länge som jag gjort nu.
Länge använde jag (alltså knarkade) för att slappna av. Jag intalade (läs: ljög för) mig själv att det var det enda som verkligen fungerade. Det var en dålig ursäkt för att kunna fortsätta uppleva de futtiga dopaminkickar jag så trånade efter. Dessa små stunder av falskt ljus som så har fuckat med mitt inre belöningssystem. Detta system som försiktigt, försiktigt börjar återhämta sig efter 100 dygn i tillfrisknande.
Har nog varit inne på i tidigare inlägg att jag burit på en konstant känsla av otrygghet- denna otrygghet som gjort det så oerhört svårt att slappna av. Fight-or-flight-mode på hela tiden utan att vara medveten om det. Tack vare att jag skalat av mig själv likt en lök under missbruket, undersökt och försökt identifiera orsakerna till min ohälsa så har jag trots min sjukdom, som vi kallar det på NA, kunnat bygga upp en viss grad av medvetenhet kring mig själv. Lite som en självreflektions-bajspannkaka för att får vara sådär lite härligt omogen som den inre lill-Kalle älskar.
För det har varit många lager, och där i botten av allt så anar jag att grunden varit som en ugnspannkaka av otrygghet som hämmat min förmåga till att slappna av.
MEN ICKE LÄNGRE!
Favorit-Kalle har inte tid för sånt förbannat strunt.
Stog i duschen nyss och slappnade av aktivt, och tänkte intentionellt.
Jag är trygg, jag kan slappna av.
För är det inte våra övertygelser som formar våra liv? Ibland kan det behövas lite grävande för att komma underfund med vad det är vi egentligen bär på men för mig har det varit ett grävande värt mödan.
Som en liten bonus har jag på morgonen precis innan mina kallduschar börjat med en ny grej. Det finns teorier om att vårat kära Kosmos är uppbygt av vibrationer, och jag tänker att allting har en unik vibration. Så det jag börjat med precis innan jag vrider över blandaren till jag-hatar-att-stå-kvar-här-kallt så skakar jag riktigt göttigt på kroppen för att hamna i favorit-Kalle-vibrationen. Det är mitt senaste life-hack och jag vill tro fan att det kommer att fungera galant! Kanske kan vara en inspiration för någon.
Kommer att agera mer på att hugga och skriva på det spontana idéerna när de kommer, och inte låsa ner mig till ett inlägg per vecka. Magkänslan skriker att det är rätt väg att gå, och som den lydiga herre jag är så följer jag dess kommandon!
All kärlek till er från den magiska dimman som beklär trakterna runtikring just nu.
Från mitt hjärta till ditt,
Karl
💪👍En dag i sänder ❤️🩹