Välkommen kära läsare och kosmopolit!
Du har nu glädjen att ta del av mitt nya intellektuella utlopp, och mentala masturbationskanal ‘Karlskrönikan’, din nya (mentala) knullkamrat. Här ämnar jag att kärleksfullt knulla, nej älska, ditt ego med objektiva sanningar och idéer sprungna ur den avgrund i sångerna nämnd som Karl den gode.
Oftast i totalt improviserad friform då jag finner att det råa vattenfallet av ord som sprutar ur mig när jag improviserar är det som ger mig mest, och då tänker jag att samma sak gäller för dig.
Vissa kanske tycker om att planera sina stunder av älskog, men jag ansluter mig inte till denna skara. Jag finner ordformens konst tillräckligt mental som den är, och vill ju tränga in på djupet.
Namnet stjäler jag helt oblygt från den gamle förrädarkungen Karl Karlsson. Detta då han representerar en svunnen tid av barbarism och teknologisk och intellektuell underlägsenhet (och att han dessutom inte kan värja sig mot att jag oblygt gör intrång på detta namn i sitt döda tillstånd), min version kommer dessutom vara överlägsen hans så är namnet numera mitt. Det enda pluspoänget han får var att hans krönika var i rim-form, vilket jag kanske anammar framåt men antagligen inte.
Då min bok ‘Konsten att falla snyggt’ snart är redo för publicering behöver jag ett nytt utlopp för mina tankar som inte är sånger- och jag vet att många av er uppskattade mina magiska monologer- vilket både gör mig en gnutta orolig, men samtidigt (och framförallt) stolt.
Därav pånyttföds nu Karlskrönikan, för både min egen och folkhälsans skull.
Vill du vara en del av detta så ber jag dig att bli prenumerant, som både finns i gratis och betalformer. Skulle du välja det sistnämnda kommer du dessutom att få intellektuella kallduschar som gratisprenumeranten inte ens kan konceptualisera i sina vildaste fantasier.
Vänligast förbered dig på nya mentala sessioner och instruktioner med och från mig vid midnatt när månen är som störst och minst.
Ur kärlek,
Karl